Manda

Hallåj



(Bild tagen av mig på Alla hjärtans dag)

Just nu har jag inte hunnit skriva något i bloggen på ett tag..
Praktiserar på B.O.K och trivs väldigt bra med de andra där:)
I tre veckor ska jag vara där. Sen efter det har vi lov.

Har ju varit Alla hjärtans dag. Då kom Alex hem och myste med mig:) Vi kollade på tre filmer tror jag, alla var Romantiska<3 Sen vet jag att vi låg och kollade på varandra under flera låtar och bara tog det lugnt. <3
Han hade köpt med geléhjärtan som vi tuggade i oss med. Och justja, precis när han kom hem så hade han med sig McDonalds:) Gott!


(Alex på köksgolvet i Vallvik, bild tagen av mig som sitter på honom)

Sen när han åkt på måndagen så började min första praktikdag på B.O.K.. Känns bra där och jag står massa i kassan, levererar in nya böcker och så i datorn, prismärker mm.


I förrgår fick jag hem med posten en svart huvtröja med texten "Studenten 2012" framtill på bröstet och bak på huvan står det "Manda". Jag tänkte först att jag bara skulle använda den hemma som myströja, men blev att jag använde den på praktiken med;) För jag kunde inte slita mig ifrån den. Det är ju bra iallafall att jag är nöjd med den:)

Sitter och lyssnar på massa olika musik nu, Hinder, System of a Down, Whitney Duncan, Hanson mm .
Mycket funderingar kring det förflutna, det som är idag och det som väntar...
Varför tänker man så mycket? Ibland skulle det vara bra om jag bara kunde stänga av hjärnan och ta det lugnt.
Varför oroar jag mig för saker som hände för 4-5 år sen? Går omkring med rädslan att kanske ha sårat någon och inte veta av det, också kanske den personen går omkring och tänker på det nu och jag inte säger förlåt.. Såna konstiga tankar kan dyka upp.. Sen finns det saker som, platser som jag brukade älska att åka till som jag aldrig skulle klara av att sätta min fot på nu för att det ger jobbiga känslor ifrån det förflutna. Egentligen skulle jag åka till de platserna jag tycker är jobbiga för att få ett annat minne som man kan minnas som "fint" för att komma över dem andra känslorna.

Jag älskar ju det jag har, och kan inte be om mer.. För det finns inget mer jag kan be om.
Men jag dras ständigt med samma tankar: Tänk om, varför, hur?

Jag ser värde i allt jag varit med om i mitt liv och är tacksam för alla tider, även de jobbigaste tiderna... För de har ju också gett mig det jag har idag, ett förstånd, en mognad och förståelse för andra människor.

Nä, nu ikväll har jag varit glad i kroppen och sprallig iallafall:) Och det är skönt och känna så.
Nu är klockan för mycket för att jag ska sitta här egentligen, ska ju upp nio imorn.
Ska fixa sängen och göra mig klar för natten...

Manda